EUR/USD (EURUSD)

Valutaparet EURUSD

Eurozonen och USA utgör tillsammans de två största ekonomierna i världen. Som stora ekonomier har de många likheter. Men på grund av skillnaderna i deras uppbyggnad och förvaltning kan deras valutor röra sig i olika riktningar som gynnar möjligheten för handlare att ta positioner i dem och göra vinster.

De inblandade ekonomiernas blotta storlek innebär att EUR/USD-handeln brukar ge upphov till några av de största handelsvolymerna dagligen. I skrivande stund var det det mest handlade paret enligt Bank for International Settlements undersökningar av valutamarknaden, och stod för cirka 25 % av alla affärer.

Euron är den officiella valutan i Europeiska unionen, som består av 28 länder. Av dessa har 19 uppfyllt kraven för att delta i euroområdets monetära union, informellt känd som euroområdet. Dessa länder är bl.a. följande: Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike. Tidigare hade alla dessa länder använt sina egna nationella valutor.^[1]

Sedan euron lanserades 1999 har den handlats till kurser mellan 0,82 och 1,58 per US-dollar. Efter den första lanseringen var euron stark mot dollarn på grund av optimism om att euroområdet skulle visa sig vara en motvikt till den amerikanska ekonomin och en konsoliderande tillväxtmotor

De faktorer som påverkar dollarns och eurons värde i den globala handeln är välkända. Liksom för många valutor omfattar dessa resultaten av nationalräkenskaperna, t.ex. BNP, betalningsbalansen, inflationen och räntorna.

Men eftersom euroområdet är en gruppering av olika nationer kan eurons värde också påverkas av internationella politiska och ekonomiska faktorer inom Europa. Dessa faktorer kan vara mer komplexa än de faktorer som gäller för valutor i en enskild nation.

Även om euroområdet är en monetär union är det inte en skatteunion. Även om regionens penningpolitik kontrolleras av en enda centralbank, Europeiska centralbanken (ECB), fortsätter varje nation i regionen att kontrollera sin egen nationella budgetpolitik. Detta innebär vidare att ECB har mindre direkt inflytande över faktorer som offentliga utgifter, skatteuppbörd, produktion och sysselsättning i var och en av de enskilda nationerna som ingår i euroområdet, och att den har större svårigheter att administrera sin penningpolitik än andra centralbanker.^[3]

Som ett resultat av detta har euron vid vissa tillfällen under sin relativt korta historia stått inför existentiella kriser som har gett handlare möjlighet att spekulera både för och emot valutans värde. De har också ställt frågor om huruvida valutan kan förbli livskraftig på lång sikt.

Bland de mest anmärkningsvärda av dessa händelser har den grekiska skuldkrisen varit. I kölvattnet av den globala finansiella oron 2009, mindre än tio år efter att euron lanserades, meddelade den grundande euromedlemmen Grekland att landet hade underskattat sitt budgetunderskott. Landet avslöjade också att underskottet hade nått upp till 12,9 % av BNP, mer än fyra gånger mer än euroområdets rekommenderade gräns på 3 %. Avslöjandet föranledde en våg av investerarnas riskaversion, en utförsäljning av de europeiska tillgångarna, en våg av förhandlingar om räddningspaket för skulderna och spekulationer om att Grekland skulle kunna tvingas lämna euroområdet och återgå till sin ursprungliga nationella valuta, drachmen.^[4]

Till en början ledde situationen till att euron såldes, eftersom investerarna fruktade att de grekiska skuldproblemen skulle kunna smitta av sig på euroområdets ekonomi i stort. Ännu värre var att profetian verkade bli självuppfyllande, eftersom investerarna började granska kontona i andra euroländer som också hade tecken på budgetobalanser - bland annat Spanien, Portugal, Irland och Italien. Detta ledde till oro för att de skulle kunna drabbas av en dominoeffekt.^[5]

Sedan den globala finanskrisen 2009 har dollarn stigit till vissa toppnivåer mot euron till följd av tillväxt och penningpolitiska åtstramningar i USA. Även om euron generellt sett har handlats starkare mot dollarn, förutser vissa analytiker att de två valutorna kan komma att handlas nära paritet när ECB lättar på sin egen penningpolitik i ett försök att återuppliva konkurrenskraften hos den europeiska valutan och ekonomin.^[6]

Euro (EUR)

• Valutaöversikt: Euron är Europeiska unionens officiella valuta. Den har den största cirkulationen bland valutorna i regionen och fungerar tillsammans med den amerikanska dollarn och den japanska yenen som en viktig reservvaluta i världen.
• Centralbank: Europeiska centralbanken
• Valutakod: EUR
• Historia: Den är en av de största valutorna i Europa: Euron infördes 1999 som euroområdets officiella valuta och ersatte då de traditionella valutorna i 19 länder i regionen.
• Ekonomi: Ekonomin i euroområdet är den största ekonomin i ett övernationellt ekonomiskt block i världen, med en BNP på cirka 15 biljoner euro.
• Valutans underenheter: 1 cent = 1/100 av en euro
• Benämningar: Sedlar: 5, 10, 20, 50, 100, 200 och 500 euro; mynt: 1c, 2c, 5c, 10c, 20c, 50c, 1 och 2 euro.
• Länder och territorier som använder euron: Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike. Andorra, Monaco, San Marino och Vatikanen använder också euron enligt ett avtal med Europeiska unionen. Två andra länder, Kosovo och Montenegro, har infört valutan ensidigt utan avtal.
• Valutor som är knutna till euron: Benin franc, Bosnien och Hercegovina mark, Bulgarien lev, Burkina Faso franc, Kamerun franc, Centralafrikanska republiken franc, Tchad franc, Danmark krona, Ekvatorialguinea franc, Gabon franc, Guinea-Bissau franc, Elfenbenskusten franc, Mali franc, Niger franc, Republiken Kongo franc, Senegal franc och Togo franc.

Amerikanska dollar (USD)

• Valutaöversikt: Den amerikanska dollarn är den mest använda valutan i världen och anses vara en reservvaluta för de flesta centralbanker. Globala råvarupriser och handelsstatistik uttrycks vanligen i dollar.
• Centralbank: Federal Reserve System
• Valutakod: USD
• Historia: Den är en av de viktigaste valutorna i världen: USD: Dollarn infördes 1792 som USA:s officiella valuta.
• Ekonomi: USA:s ekonomi är den största enskilda nationens ekonomi i världen med en BNP på 17 biljoner US-dollar.
• Underenheter av valutan: Cent (¢) = 1/100 av en dollar
• Benämningar: Sedlar: 1 dollar, 2 dollar, 5 dollar, 10 dollar, 20 dollar, 50 dollar och 100 dollar; mynt: 1 cent, 5 cent, 10 cent, 25 cent, 50 cent och 1 dollar
• Länder som använder den amerikanska dollarn: USA och territorier, Västindien Nederländerna (Bonaire, Saba, Saint Eustatius), Ecuador, El Salvador och Panama
• Valutor som är knutna till den amerikanska dollarn: Bahrain dinar, kubansk peso, Djibouti franc, Eritrea nafka, Jordan dinar, Libanon pund, Oman rial, Panama balboa, Qatar riyal, Saudiarabien riyal, Förenade Arabemiraten dirham och Venezuela bolivar.^[7]

Alla åsikter, nyheter, forskning, analyser, priser, annan information eller länkar till webbplatser från tredje part tillhandahålls som allmänna marknadskommentarer och utgör inte investeringsrådgivning. FXCM tar inte ansvar för någon förlust eller skada, inklusive, utan begränsning, till förlust av vinst som kan uppstå direkt eller indirekt från användning av eller tillit till sådan information.